fredag, januari 30, 2009

"Sinnessjuk" konstfackselev

Man kan ju börja fundera över vad sinnessjukdom är.

Det finns olika sätt att avslöja problem i systemet.
En som lyckades med det, Wallraff, maskerade sig och arbetade som arbetare på företag han ville få insyn i och som han sen beskrev i sina böcker.
En annan var Saviano, som skapade kontakter i camorran för att kunna avslöja hur dom fungerade. För att sen skriva en bok om det.
Det finns säkert fler.

Så kom tokerierna när en DI-elev läste porr-historier för förskolebarn.

Nu kommer detta .....

Att utge sig ut för att vara sinnessjuk för att komma in som vårdbehövande för att skapa diskussion om vårdinstanserna i vårt samhälle är i min värld sinnessjukt.
Att agera som vårdbehövande och ta tid och resurser från andra. ....
Ett "konstprojekt" ....?

Så kanske kom den unga konstfacksstudenten till rätt plats ...........

Vad vet jag........

DN DN-Kultur

Anders

5 kommentarer:

  1. Eftersom vi är uppvuxna med amerikanska media vet vi att det finns något som är ett brott och kallas "impersonating an officer", det har säkert en motsvarande svensk benämning. Att det är ett brott att utge sig för att vara en polis är för att vi ska kunna känna att vi kan lita på vår Farbror Blå där han står i sitt gathörn.
    Undrar varför jag kom att tänka på det just nu...

    Personal på inrättningar som den på St Göran går inte till jobbet för sin feta it-konsultlön, sina glassiga lärararbetstider, sin fina statsrådslägenhet eller för krigskorrens adrenalinkickar.
    De går till jobbet för att de känner att de gör något gott, de hjälper delar av vår ibland så sjuka värld att återhämta sig och ge oss alla lite mer sans.
    Det går till jobbet för att de känner sitt kall.

    Driv med deras kall, och du tar ifrån dem deras lön, semester, lägenhet, adrenalin. Deras driv, intuition, initiativ, deras egen tro på att de gör något gott.
    Att ens tänka tanken att människorna där ska ha en första tanke av skepsicism när en patient kommer in, ger mig samma rysande rädsla som den att inte veta om Farbror Blå i mitt gathörn är med eller mot mig.


    Konst är alltid konst, och därmed untouchable.
    Det finns alltid en ursäkt att bete sig, skriva, måla saker som inte fungerar i det samhälle vi försöker upprätthålla.

    Provokationer är bra. Provokationer får oss att tänka till, att inte fastna i mönster. Men provokationer kan också underminera vår bild av omgivningen, på ett enbart destruktivt sätt.

    Provocera! Men provocera med nyans och eftertanke, helst före.

    SvaraRadera
  2. att man ställer sig bakomdetta visar på en enfald tycker jag christina björestål

    SvaraRadera
  3. Jag inser inte varför konst har förväxlats med sån här skit. "Människor har rätt att uttrycka sig" har någon sagt. Jävla bullshit i min mening. Antingen lagar som gör att jag slipper se mina skattepengar användas till att göra narr av de som skall ta hand om mig ifall jag blir sjuk. Eller så tar vi bort lagarna och så får "konstnären" finansiera sig själv och om han/hon narrar med de människor jag uppskattar får denne ta de personliga konsekvenser det medför. Ett kok stryk med andra ord. Det ALLRA värsta är att dessa så kallade utbildningar klassas som högskolematerial sida vid sida med oss teknologer. Fy fan.

    SvaraRadera
  4. Konst, Nej
    Journalistik, Ja
    Dåligt omdömme, Ja
    Kicka hennes handledare, Ja

    Hälsningar från en yrkesverksam "vanlig" bildmakare/konstnär som målat tavlor att tycka om sen 1986

    SvaraRadera
  5. Men det är väl riktigt bra att några elever tar resurser från vår sjukvård. Vår sjukvår har ju så mycket resurser över, alla får den vård de vill ha, så fort de vill ha den. Eller?

    Nä, just det, så är det ju inte. Här har vi ett exempel på några som tar upp våra ytterst dyrbara vårdresurser för ett skämt. Om det inte är straffbart borde det vara straffbart.

    SvaraRadera

Kommentarer och hälsningar uppskattas alltid!
Men jag föredrar att du inte är anonym.